Den glasögonprydda tjejen med rakettröjan
Det är underligt hur så många kan tycka om mig, när jag tvivlar på mig själv. Att killarna i klassen är så taggade på min fest, och människor som jag lämnat bakom mig vill ha mig tillbaka, är bara några exempel jag upptäckt de senaste veckorna. Så jäkla speciell är jag inte. Jag har aldrig varit så pass omtyckt. Jag har alltid varit tönten. Alltid!
Men nu verkar människor jag träffar allmänt intresserade av mig. Det finns till och med vissa som försöker påstå att jag är den sötaste i klassen. Jag tror inte på det. Visst blir jag glad när man märker att någon bryr sig. Men samtidigt tycker jag att det är jobbigt. Jag har vant mig vid att vara åsidosedd och att få komplimanger en gång i halvåret. Nu är allt annorlunda. Antagligen för att jag inte har kvar någon från "förr" när jag var töntig. Alla ser den jag är nu. Men jag bär ju den lilla glasögonprydda tjejen med rakettröjan inom mig.